Hej
du tjej som byter sida av vägen när jag går hem om natten. Jag är inte farlig
alls. Jag med är lite orolig om jag ska ta mig hem ordentligt. Jag kan har
varit på fest eller så brukar jag arbeta väldigt sent på kvällarna och brukar
älska att gå hem, särskilt nu på sommaren. Jag hoppas att din kväll har varit
bra och jag kommer inte att störa dig. Jag vet att du går och håller dina
nycklar i handen, att du har mobilen redo att ringa polis eller dina kära. Jag
förstår dig. Samhället har lärt dig att frukta mig och vara rädd. Du har blivit
lärd att det är dej det är fel på om det händer någonting. Historier du hör och
läser varje dag om andra tjejer som vandrat hem i natten. Alla tjejer som blir
misstrodda av polis och samhället.
Jag förstår då att jag är en våldtäktsman i
dina ögon. Jag blir inte arg på dig för att du tror det. Jag förstår dig fullt ut. Jag kan byta väg när du kommer så din hemresa blir mindre jobbig. Jag är en
läskig skugga i ditt liv den natten och jag hoppas enbart du möter skuggor likt
mig på vägen och inga monster. För att dina kvällar ska bli som mina krävs en
kraftig förändring i lagen och i samhället. Det krävs att det är din röst som
samhället lyssnar på om det hänt någonting. Det krävs att det är männen vi lägger skulden på. Att vi skapar noll tolerans mot alla former av trakasserier.
Att vi inte bara lär alla flickor hur ni ska försvara er om våldtäktsmannen kommer utan att vi även lär pojkar att inte våldta. Så att någon gång i
framtiden kunna på varsitt håll gå hem på kvällen och mötas utan att du ska
behöva vara rädd.
Din potentiella våldtäktsman /Johan
